Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har publicerat Klassificerings- och märkningsregistret, en databas som innehåller grundläggande klassificerings- och märkningsdata om fler än 90 000 anmälda och registrerade ämnen som tillverkare och importörer har rapporterat in till Echa.

Offentliggörandet av Klassificerings- och märkningsregistret är en viktig milstolpe i införandet av CLP-förordningen och ett viktigt steg framåt när det gäller tillgången till information om farliga kemiska ämnen. Det gäller såväl hälso- och miljöfaror som fysikaliska faror.

Registret ger en mängd information från industrin om hur de själva har klassificerat kemikalierna och visar hur vissa företag har klassificerat samma ämne på olika sätt. Echa har inte behandlat eller kvalitetskontrollerat informationen.

– Med denna ökade öppenhet bidrar vi till en mer effektiv kommunikation om farliga kemikalier till arbetstagare och i slutändan konsumenterna, säger Geert Dancet, Echas verkställande direktör, i ett pressmeddelande.

Klassificerings- och märkningsregistret är den största offentligt tillgängliga databasen av sitt slag.

Registret underhålls av Echa och kommer att uppdateras regelbundet med inkommande och uppdaterad klassificerings- och märkningsinformation. Framtida uppdateringar av registret kommer kontinuerligt att förbättra sökfunktionerna och tillgången till informationen.

Miljötillstånd ska handläggas fortare

Det är dags att förbättra delar av miljölagstiftningen. Därför genomför jag en översyn för att se hur handläggningstiderna för miljötillstånd kan snabbas upp.

Frågorna om rättslig prövning i miljöprocesser är i år högaktuell, 20 år efter världskonferensen i Rio de Janeiro 1992. Principerna från Rio, som arbetades in i den så kallade Århuskonventionen, betonar att en god miljö förutsätter att människor får tillgång till information, har möjlighet att medverka i beslut som rör miljön – och att de har rätt till rättslig prövning.

Att de här rättigheterna får genomslag är viktiga faktorer för att säkerställa skyddet av miljön. Men det är också viktigt att själva prövningen är så koncis, effektiv och tydlig som möjligt. Den reform som genomfördes i Sverige den 1 maj förra året med att inrätta nya mark- och miljödomstolar, innebar ytterligare steg mot en mer sammanhållen och effektiv organisation för prövning av miljöfrågor. De står som garanter för att det sker en rättvis och effektiv prövning av miljömål, vilket bidrar till att syftet med principerna från Rio uppnås.

Det pågår redan en omfattande översyn av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Detta för att få en tydligare lagstiftning som på ett bättre sätt tillgodoser att enskildas, myndigheters, och verksamhetsutövares resurser används där de gör störst miljönytta.

Jag genomför även en översyn för att se över hur handläggningstiderna för miljötillstånd kan effektiviseras och snabbas upp. Det är inte vettigt att det ska skilja upp till två år i handläggningstid för liknande ärenden i olika delar av landet. Likaså måste den part som ansöker kunna följa ärendets gång, oavsett i vilken instans det befinner sig. Miljödepartementet skickar ut en promemoria på remiss inom kort. Jag ser fram emot att samarbeta kring dessa förslag med alla centrala aktörer som arbetar med miljörätt och miljötillståndsgivning i Sverige, såväl i offentlig som privat sektor.

Varje dag inträffar arbetsolyckor med truckar inblandade, totalt bortåt 800 per år. Nu drar Arbetsmiljöverket återigen igång en tillsynsinsats för att göra det säkrare på arbetsplatser, där truckar används.

600 inspektioner planeras i Syd- och Västsverige.
Sedan 2005 har tio personer dödats på sina arbetsplatser till följd av en truckolycka. Den senaste inträffade ifjol, då en sågverksarbetare blev påkörd av en truck.

−Ingen annan maskin orsakar så många olyckor som truckar. Därför är en säker truckanvändning nödvändig. Den som kör slipper att komma till skada. Andra på arbetsplatsen behöver inte oroas för att bli påkörda, säger Urban Olsson, biträdande distriktschef vid Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska se till att truckföraren har dokumenterade kunskaper att utföra arbetet säkert och att det finns utarbetade rutiner för detta.

De allvarligaste olyckorna har inträffat, då trucken vält, kört på eller klämt någon. Ben-, fot- arm- och ryggskador är vanliga. Nästan hälften av de anmälda olyckorna leder till längre sjukfrånvaro. Trucken innebär inte bara stor olycksrisk. Flitig truckkörning kan också leda till förslitningsskador. Upprepade vridningar och andra påfrestande arbetsställningar kan orsaka skador på nacke och rygg. Därför bör arbetet varieras och kombineras med andra uppgifter.

Inspektionerna koncentrerar sig på hur arbetsplatsen förebygger arbetsolyckor och belastningsskador i samband med truckkörning, och att detta görs inom ramen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det finns nästa tjugo olika typer av truckar för att transportera och stapla gods. Ledtruckar förekommer oftast bland olycksanmälningarna. Flest truckar finns inom transportbranschen och partihandeln. Men de är vanliga också inom industrin, framför inom livsmedels- och dryckesindustrin och inom stål- och metallframställning. Dominerande yrken bland dem som skadats är: Lagerarbetare, transportassistent, truckförare och maskinoperatör.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av truckar (AFS 2006:5) regleras bland annat arbetsgivarens skyldighet att se till att de som kör truck har förarbevis kopplad till aktuell maskintyp. Läs mera på olycksutredningar av truckolyckor. Här finns även de djupstudier som hittills genomförts av truckolyckor. Allt finns samlat under fliken teman/truckar.

Kontaktpersoner vid Arbetsmiljöverket:
Klas-Åke Sibgård, arbetsmiljöinspektör, och samordnare av insatsen, tel 031-743 72 42
Carl-Axel Sundström, sakkunnig vid huvudkontoret, tel 08-730 93 97

Regeringen beslutade i dag om en proposition med ändrade straffbestämmelser i miljöbalken. Den omfattar dels straff för den som bryter mot centrala regler i EU:s kemikalielagstiftning och dels ett förtydligande av en straffregel kopplat till kemikalieförordningen Reach. Detta innebär bland annat en förstärkning av informationsskyldigheten för farliga ämnen i varor.

- Vi vill se skärpt straffansvar när det gäller informationsskyldigheten om farliga ämnen och kemikalier. Farliga ämnen i varor kan påverka människor och miljö under lång tid. Därför behövs det tydlig och säker information om vilka ämnen som säljs och effektiva sanktioner som bidrar till att reglerna följs, säger miljöminister Lena Ek.

Enligt kemikalieförordningen Reach finns en skyldighet att lämna information om farliga ämnen i varor. Efter det att den svenska lagstiftningen anpassades till Reach har det visat sig vara oklart om straff enbart gäller ämnen som förts upp på bilaga XIV till förordningen. Informationsskyldigheten gäller dock även ämnen som finns på den s.k. kandidatlistan och det är därför regeringen föreslår att straffbestämmelsen förtydligas.

Kontakt
Erik Bratthall
Pressekreterare
08-405 10 00
072-743 31 57
e-post till Erik Bratthall, via registrator
Åsa Marklund Andersson
Kansliråd
08-405 23 99

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en ung myndighet med ett brett och komplext uppdrag. Statskontorets analys av myndigheten visar en i stort sett väl fungerande verksamhet. Den största utmaningen är att säkra ekonomiska stabiliteten i det så kallade Rakel-systemet.

MSB ska svara för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en kris. MSB:s breda uppdrag ställer höga krav på samordning inom myndigheten. Den samordningen bör förbättras. Statskontoret efterlyser också i högre utsträckning mätbara mål och en starkare koppling mellan mål och resultat i myndighetens redovisning. En sådan utveckling skulle ge bättre förutsättningar för att bedöma kostnadseffektiviteten i olika delverksamheter, något som idag saknas.

Två stora utmaningar för MSB framöver är civilt försvar och det nationella kommunikationssystemet för samverkan och ledning (Rakel-systemet). MSB har ägnat mycket begränsad uppmärksamhet åt sitt uppdrag inom det civila försvaret. Det är angeläget att MSB utvecklar sitt arbete på detta område. Rakel-systemet är MSB:s största delverksamhet i ekonomiska termer. Statskontoret anser att MSB snarast bör vidta åtgärder för att säkra stabiliteten i Rakel-systemet med avseende på finansiering och anslutningsgrad. Regeringen bör därtill se över och säkerställa att MSB har de förutsättningar som krävs för att uppfylla sitt uppdrag i Rakel-systemet.

“Statskontorets analys visar att MSB är på god väg att utveckla en verksamhet som svarar mot myndighetens komplexa uppdrag. Förbättrad intern samordning samt bättre uppföljning och redovisning av resultat är områden som bör ges hög prioritet i myndighetens fortsatta verksamhetsutveckling”", säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson.

Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak kommer ut från avloppsreningsverken.

I en stor undersökning har 101 läkemedel analyserats i in- och utgående vatten till och från avloppsreningsverk, avloppsreningsslam, ytvatten, dricksvatten och vildfångad fisk. Resultatet visar att många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Vissa läkemedel hamnar i slammet vid avloppsreningen.

Undersökningen redovisas i en rapport på engelska som har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket och Umeå universitet:

Results from the Swedish National Screening Programme 2010. Subreport 3. Pharmaceuticals
Läkemedelsrester hittades i abborrar

Screeningundersökningen fokuserade på utsläpp från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och de vattendrag och sjöar som ligger nedströms avloppsreningsverken. Vävnadsprover från abborre från vatten nedströms två avloppsreningsverk samt från två kontrollsjöar ingick. 23 av 101 analyserade läkemedel hittades i abborrproverna.
En del läkemedel hamnar i reningsverkens slam

Eftersom studien är så bred och täcker in så många läkemedel är resultatet mycket informativt. Undersökningen visar att 92 av de 101 läkemedlen kunde detekteras (upptäckas) i inkommande avloppsvatten och att så många som 85 kunde detekteras i utgående, behandlat avloppsvatten. Slam analyserades från fyra avloppsreningsverk och då hittades 54 läkemedel i kvantifierbara halter.

Fyra metoder
Analysen bygger på ett antal scenarier som kombinerar de fyra främsta metoderna för att fasa ut fossila bränslen. Dessa är energieffektivitet, förnybar energi, kärnkraft och CCS. Enligt färdplanen är utfasning av fossila bränslen både tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men för att målet ska nås är energieffektivitet och förnybar energi avgörande. Scenarierna visar att elektriciteten kommer att spela en större roll än i nuläget. Det krävs större andel förnybar energi men gas, olja, kol och kärnkraft ingår också i alla scenarier i olika omfattning. Medlemsländerna kan alltså ha flexibla alternativ i sin energimix, men det förutsätter att man snabbt kan åstadkomma en väl sammankopplad inre marknad.

Gemensam EU-marknad
Rapporten visar också att investeringsbeslut måste tas nu för den infrastruktur som behövs fram till 2030 eftersom den infrastruktur som byggdes för cirka 40 år sedan måste ersättas. Agerar man nu kan man undvika mer kostsamma insatser om tjugo år. Tydligt är att det krävs en mer flexibel infrastruktur som smarta elnät, och möjlighet för att överföra och lagra energi.
Dessutom behöver prisökningarna bromsas upp. Elpriserna kommer att stiga till 2030 men kan sjunka genom lägre försörjningskostnader, besparingspolitik och bättre teknik. Energifärdplanen är också på det klara med att det krävs en europeisk strategi för att nå lägre kostnader och en trygg försörjning. En gemensam energimarknad bör vara fullbordad senast 2014 enligt analysen.

Regeringen beslutade i går om en ny förordning om miljöprövningsdelegationer. Förordningen innebär att tillståndsprövningen av miljöfarliga s.k. B-verksamheter koncentreras till miljöprövningsdelegationer vid tolv länsstyrelser.

Koncentration sker till Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Dalarnas, Örebro, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den nya förordningen om miljöprövningsdelegationer syftar till att tydliggöra miljöprövningsdelegationens roll och ansvar samt att öka förutsättningarna för en effektiv prövning.

- En koncentration av tillståndsprövningen till färre länsstyrelser skapar förutsättningar för en mer kvalificerad och effektiv prövning, säger miljöminister Lena Ek.

Regeringen gjorde 2010 i propositionen Mark- och miljödomstolar bedömningen att tillståndsprövningen av B-verksamheter borde koncentreras. Enligt regeringen skulle ett större ärendeunderlag ge förutsättningar för en mer kvalificerad och effektiv prövning samt skapa bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning.

- Eftersom ett viktigt syfte med reformen är att åstadkomma en mer effektiv prövning och kortare handläggningstider kommer regeringen att följa upp reformen, säger miljöminister Lena Ek.

Förordningen träder i kraft den 1 juni 2012. De länsstyrelserna till vilka koncentration sker ska både under 2012 och 2013 redovisa sina handläggningstider i tillståndsärenden och också rapportera vilka åtgärder som vidtas för att åstadkomma en kvalificerad och effektiv prövning av B-verksamheter.
Kontakt

Erik Bratthall
Pressekreterare
08-405 10 00
072-743 31 57

Malin Wik
Kansliråd
08-405 24 17

Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete, visar det sig när Arbetsmiljöverket sammanfattar resultatet av höstens stora tillsynskampanj.

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan har Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner undersökt:

om arbetsgivare och chefer som ska vara drivande i arbetsmiljöarbetet har de kunskaper och den kompetens som krävs

om arbetstagarna har kunskaper om riskerna och vet hur man undviker att skada sig

Över hälften, 53 procent av de besökta arbetsplatserna, fick krav att rätta till sina brister.

– Resultatet visar hur viktigt det är att vi genomför inspektioner, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg. Många vill komma igång och göra rätt. Mötet med vår inspektör tvingar dem att ta steget. De inser att det finns bara fördelar med en bra arbetsmiljö. Verksamheten tjänar på det. De anställda mår bättre. Samhället stärks om fler orkar jobba längre upp i åldrarna.

En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften.

– Det är naturligtvis inte acceptabelt att det är företag i de mest riskutsatta branscherna som slarvar mest, säger Mikael Sjöberg. Det här visar hur viktigt det är att vi fortsätter med våra inspektioner, tillför kunskap och ställer krav. På sikt är det nödvändigt att man redan i skolan får med sig kunskaper och en positiv attityd till arbetsmiljöfrågor.

De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Resultatet presenterades vid Arbetsmiljöriksdagen i Stockholm, som i år firade 10-årsjubileum.
Läs mer om arbetsmiljöveckan och arbetsmiljöarbete på www.av.se

Kontaktpersoner vid Arbetsmiljöverket:
Lena Jansson, arbetsmiljöinspektör och nationell samordnare, tel 070-537 96 49
Billy Karlsson, verksamhetsutvecklare, tel 070-586 82 85

En uppdatering av EU:s tillsatsförordning och en ny databas ska göra det lättare för företagare och andra att se vilka tillsatser som är godkända och i vilka livsmedel de får användas.

EU:s tillsatsförordning uppdateras 11 november med bilagor med tillsatser och de livsmedel de får användas i. Samtidigt publiceras också en ny databas. Förordningarna och databasen gör det lättare för företag och andra att se vilka tillsatser som är godkända och i vilka livsmedel de får användas.

Enklare struktur

Den nya förordningen har en enklare struktur och är lättare att söka i än den tidigare upplagan. I den nya databasen kan man gå in under en livsmedelskategori, exempelvis bageriprodukter och se vilka tillsatser som är tillåtna i just sådana livsmedel.

Nya regler

Uppdateringen innebär små förändringar när det gäller enskilda tillsatser. Några kommer att försvinna, några nya tillkommer och villkoren ändras för några. En av de nya tillsatserna i förordningen är steviolglykosid, som godkänns som sötningsmedel.

Dessutom införs nya regler om vilka tillsatser som får användas i andra tillsatser, i enzymer och i aromer.

Ytterligare upplysningar:
Evelyn Jansson Elfberg, 018-17 56 71