EU-domstolen har kommit fram till att EU-förordningen 1013/2006 om gränsöverskridande transporter av avfall inte får tolkas så att en mellanhandlare, som organiserar avfallstransporter, underlåter att röja identiteten på avfallsproducenten för mottagaren, trots att sådan sekretess är nödvändig för att skydda mellanhandlarens affärshemligheter.

I en begäran om ett så kallat förhandsavgörande från en tysk domstol ombads EU-domstolen tolka EU-förordningen i en process som drevs i en skrothandelsfirma. Firman menade att man förlorade många klienter genom skyldigheten att avslöja namnet på sina leverantörer.

EU-domstolen respekterar att affärshemligheter skyddas enligt tysk lag och att skydd för sådan information också är en generell EU-rättslig princip. Men domstolen konstaterar samtidigt att den mekanism för administrativ övervakning som inrättats genom EU-förordningen leder till att mottagaren av transporten får kännedom om avfallsproducentens identitet. Något undantag med stöd av förordningen är inte möjligt.

Riskerna på dagens arbetsplatser ligger inte i lika hög grad i för mycket fysisk belastning, som det var förr. I vissa fall kan det handla om för låg fysisk belastning. Dessutom handlar dagens problem allt oftare om brister inom organisation och styrning. En konsekvens blir en psykiskt ohälsosam arbetsplats.

– Psykisk ohälsa står näst efter belastningsskador för största delen av sjukfrånvaron. Dessa problem kostar samhället mångmiljardbelopp per år, säger Magnus Svartengren, överläkare på Arbetsmiljöverket.

”Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer” – en kunskapsöversikt som Arbetsmiljöverket beställt – visar att framtiden kräver en arbetsmiljö bortom en ”neutral” arbetsplats. Där skadas så få som möjligt och arbetsmiljöriskerna är minimerade. I stället menar forskarna att på grund av yttre krav på framtidens arbetsplatser och dess medarbetare, såsom effektivitet, kvalitet, kreativitet och service, behöver arbetsplatsen gynna individen för att utvecklas i en positiv riktning.

Några av de faktorer som ofta nämns i forskningen som leder till en långsiktigt frisk eller gynnsam arbetsmiljö:
• positiva, tillgängliga och rättvisa ledare
• utvecklad kommunikation
• positivt, socialt klimat
• möjligheten att utvecklas och växa i arbetet
• rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål

– Det är viktigt för att göra arbetsplatsen attraktiv, vilket kan betyda en konkurrensfördel. Ur individens perspektiv är det betydelsefullt att man tycker om sitt arbete och förblir frisk. Särskilt aktuellt är det nu när vi förväntas jobba längre framöver än vi gjort hittills, säger Magnus Svartengren.

Läs kunskapsöversikten Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer
Titta även på tidigare information om den goda arbetsmiljön

Kontaktperson vid Arbetsmiljöverket:
Magnus Svartengren, medicinsk expert, 08-730 92 07
Agneta Sunder, enhetschef på Avdelningen för Regelarbete och expertstöd, 08-730 98 02
Presstjänsten: tel. 08-730 91 55

Se videon där Magnus Svartengren sammanfattar rapporten Den goda arbetsmiljön.

Efter att de anmälda arbetsolyckorna bland ungdomar 16-24 år minskat sedan början av 2000-talet märks nu tredje året i rad en tydlig ökning. I den nationella inspektionssatsningen av ungas arbetsmiljö ser vi nu till att arbetsplatserna blir säkrare.

Sedan 2006 har Arbetsmiljöverket inspekterat ungdomars arbetsplatser. I år planeras 825 inspektioner mellan april–september.

Ungdomar råkar ut för, i relativa tal, fler arbetsolyckor än äldre och 2011 ökade de anmälda arbetsolyckorna med frånvaro bland ungdomar i åldern 16-24 år till 3 400.

– Det är viktigt att ungdomars första kontakter med arbetsmarknaden inte ska leda till skador och sjukfrånvaro, säger Boel Callermo, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket.

Belastning och fall låg bakom de vanligaste olyckorna för kvinnor 16-24 år mellan åren 2006-2011. Våld och hot från personer utanför företaget mot unga kvinnor är också vanligt samt sexuella trakasserier. De farligaste branscherna för unga kvinnor sett ur andelen anmälningar av arbetsolyckor är omsorg och sociala tjänster.

För unga män uppstår de vanligaste olyckorna när de förlorar kontrollen över handverktyg och när de tappat kontrollen över truckar eller andra fordon. Byggbranschen stod för den största andelen anmälningar om arbetsolyckor bland män.

– Vid tillsynen 2011 upptäcktes brister hos 40 procent av arbetsgivarna. Totalt ställde vi 950 krav på framförallt ökad kunskap och rutiner för introduktion och handledning, riskbedömning och uppföljning, säger Marianne von Döbeln, projektledare för tillsynen.

Bristerna är extra allvarliga. De flesta ungdomar tänker nämligen på arbetsmiljö som en fråga om schysst stämning på jobbet och trevliga arbetskompisar. Det visar den undersökning som Arbetsmiljöverket nyligen låtit göra av ungdomars attityder och kunskaper om arbetsmiljö. Däremot tänker ungdomarna inte på att deras första arbeten kan leda till olyckor, sjukskrivning och i värsta fall döden. Under perioden 2006-2011 omkom 36 ungdomar i arbetsolyckor.

För att upplysa och engagera ungdomar som ska söka sig ut i arbetslivet kommer Arbetsmiljöverket senare i vår att rikta en särskild insats.

Läs även Faktablad om ungas arbetsmiljö

Kontakter på Arbetsmiljöverket:
Marianne von Döbeln, inspektör, 08-475 01 42
Presstjänsten, 08-730 91 55.

Under 2008 genererades 95,6 miljoner ton icke-farligt avfall i Sverige. Mineralavfall står för 62 miljoner ton, varav 59 miljoner ton kommer från gruvindustrin och 2,2 miljoner ton från byggsektorn. Hushållen gav upphov till 4 miljoner ton icke-farligt avfall 2008.

Under 2008 återvanns och förbrändes betydligt mindre avfall än tidigare år. Skälet till detta är i första hand att mer material än tidigare år har klassats som biprodukter. De räknas alltså inte som avfall och finns därför inte med i avfallsstatistiken.

Underlagen till statistiken kommer främst från verksamhetsutövarna själva och från branschorganisationer. De har därför ansvarat för vad som ska klassas som biprodukter och vad som ska klassas som avfall.

Statistiken sammanställs vartannat år och bygger på avfall som genererats i Sverige två år innan rapporteringen. Nästa gång avfallsdata samlas in är 2010, och den statistiken kommer Naturvårdsverket att presentera sommaren 2012.

De stora avfallsflödena i Sverige 2004, 2006 och 2008:

http://www.naturvardsverket.se/Start/Statistik/Avfall-och-avloppsvatten/Avfallsstatistik/?epslanguage=sv

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har nu redovisat uppdraget med att beskriva Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald. Detta utifrån bevarandemål för landmiljön i den plan som antogs vid Nagoya-mötet 2010.

I redovisningen beskrivs Sveriges olika skydds- och bevarandeinstrument samt areell omfattning av dessa. Uppdraget har avgränsats till att omfatta mål 11 i CBD:s (Convention on Biological Diversity) strategiska plan. Redovisningen behandlar skydds- och bevarande-instrument som bedöms eller som kan vara relevanta för detta mål. Endast areal på land omfattas av uppdraget.

Rapporten kommer nu att bli ett underlag i såväl Miljömålsberedningens fortsatta arbete som i den nationella återrapporteringen till CBD.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har ett bra samarbete i en rad frågor som rör skog och miljö. I det här fallet har vi enats om att redovisa våra olika ståndpunkter var för sig eftersom det finns olika sätt att se på saken. På så vis blir det tydligare vilka för- och nackdelar som finns med våra olika synsätt. Läs mer i vårt gemensamma missiv.

Förslaget innebär att den som säljer särskilt farliga kemiska produkter ska anmäla sin verksamhet till kommunen och utse en kemikalieansvarig som ska ha dokumenterad kunskap om riskerna med produkterna och om gällande regler.

KemI bedömer att sådana regler ger en högre skyddsnivå eftersom det bör leda till en generell kunskapshöjning. (Denna förändring skulle dock inte gälla sådana företag som bedriver verksamhet som klassas som miljöfarlig verksamhet och som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken eller tillståndspliktiga enligt Sevesolagstiftningen och som omfattas av kraven i 7 a § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.)

Vilka kemiska produkter räknas som särskilt farliga?
Särskilt farliga kemiska produkter är sådana som kan vara dödliga vid förtäring, inandning eller hudkontakt, till exempel cyanväte och fluorvätesyra. Även produkter som i ett längre perspektiv är mycket farliga på så sätt att de kan orsaka cancer, ge ärftliga genetiska skador, fosterskador eller nedsatt fortplantningsförmåga eller andra allvarliga hälsoskador räknas som särskilt farliga. Starkt frätande produkter ingår också i gruppen.

Övriga förslag i korthet:
Tillståndsplikten blir kvar för privatpersoner som vill hantera särskilt farliga kemiska produkter. En privatperson kan få tillstånd att hantera en särskilt farlig kemisk produkt om han eller hon kan visa att produkten kan hanteras på ett säkert sätt och visa att det finns behov av produkten för ett konstnärligt, tekniskt, vetenskapligt eller liknande ändamål.

Starkt frätande produkter bör även i fortsättningen omfattas av de regler som gäller för försäljning av särskilt farliga kemiska produkter. Reglerna för frätande produkter skiljer sig åt beroende på om det gäller yrkesmässig eller privat användning. Vissa förändringar gentemot dagens regler föreslås även här.

Kemikalieinspektionen tolkar EU:s regler så att medel som enbart verkar som en fysisk barriär mot skadegörare ska slippa prövningsplikt. Det gäller till exempel odlingsvävar som hindrar att insekter eller fåglar kommer åt grödan.

KemI öppnar också för att medel som nu blivit prövningspliktiga efter att ett tidigare nationellt undantag har upphört, kan behandlas via ett snabbspår. Det kan handla om medel som är baserade på såpa eller växtoljor och som används i växtskyddssyfte.

De företag som har sådana medel måste därför göra en bedömning om produkterna omfattas av EU-förordningen.

KemI kommer att prioritera sådana ansökningar så att odlarna inte drabbas av några drastiska förändringar inför den kommande odlingssäsongen.

Vägledning till företag
KemI har utfärdat en vägledning till företagen som bland annat redovisar vilka alternativa handlingsvägar som finns att nu söka.

Det går t ex att ansöka om ett ömsesidigt erkännande (som bygger på att medlet är godkänt i ett annat EU-land) eller ett traditionellt produktgodkännande. Det finns också några medel baserade på såpa och rapsolja som redan är godkända att använda.

KemI välkomnar att företagen tar kontakt med myndigheten om det finns frågor om ansökningsförfarandet.

KemI kommer att agera på gemenskapsnivå för att få bättre klarhet om vilka ”gråzonsprodukter” som omfattas av EU-förordningen. Parallellt med det arbetet verkar KemI för att medel med låg risk, som inte kan undantas prövning, ges möjligheter till en förenklad och billigare prövningsprocess.

På Internationella kvinnodagen den 8 mars drar Arbetsmiljöverket igång en riksomfattande tillsynsinsats med blicken riktad mot förhållanden i arbetsmiljön som gör att kvinnor drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa än män.

Syftet är att öka arbetsgivarnas kunskaper om de branschspecifika risker som leder till ohälsa bland kvinnor. Ökad förståelse och insikt om bakomliggande orsaker till kvinnors besvär skapar förutsättningar för ett bättre och effektivare arbetsmiljöarbete.

− Vi har redan gjort omfattande insatser inom kvinnodominerade branscher. Men nu vässar vi tillsynsarbetet ytterligare för att förbättra kvinnors arbetsmiljö, säger Boel Callermo, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket. Bra arbetsförhållanden leder till både högre livskvalitet och pension. Det stärker välfärden i hela samhället.

− Det är viktigt att riskerna på varje arbetsplats bedöms och åtgärdas utifrån kvinnors förutsättningar och behov. Med genusglasögon kommer vi att se och värdera risker på ett annat sätt. På sikt gynnar detta bägge könen.

Cirka 1 500 inspektioner ska genomföras totalt inom tillverkningsindustri, parti- och detaljhandel, hotell, lokalvård, hälso- och sjukvård samt omsorg och sociala tjänster. Det rör sig om arbetsplatser med minst 10 anställda, som inte inspekterats under de senaste två åren.

Vid besöket tar inspektörerna reda på vilka orsaker som arbetsgivare och skyddsombud (eller annan representant för arbetstagarna) själva bedömer ligger bakom ohälsan bland kvinnor och vad som kan göras för att åtgärda dem. Upptäcks brister i arbetsmiljöarbetet, görs ett nytt besök inom några månader för att undersöka om bristerna åtgärdats.

Ett första resultat kommer att presenteras redan i slutet av april. En sammanställning av hela insatsen görs senare i höst. Dessutom ska ett undersökningsföretag för Arbetsmiljöverkets räkning ta reda på i vilken grad inspekterade arbetsgivare påverkats avbesöket. Har de kommit till större insikt om sambandet mellan risker i arbetsmiljön och kvinnors högre ohälsotal och tänkt igenom vad det innebär för den egna arbetsplatsen?

Uppgifter om arbetsrelaterad ohälsa bland kvinnor och anmälda arbetsskador, se statistikfaktablad 2012:1. Se även under aktuellt på vår webbplats.

Kontaktpersoner vid Arbetsmiljöverket:
Åsa Sjöström Ross, arbetsmiljöinspektör, tel 0920 – 24 22 64
Ingrid Gidlund, biträdande distriktschef, tel 013-37 08 29
Urban Olsson, biträdande distriktschef, tel 031-743 72 36

Rapporten är ett resultat av ett regeringsuppdrag och en del av handlingsplanen för en giftfri vardag.

I rapporten föreslås bland annat att information om kemikalier till användare, konsumenter och avfallshanterare ska förbättras genom en ny informationsstrategi. Rapporten behandlar också hur reglerna om livsmedel och kosmetika bör utvecklas och förbättras.

– Rapporten kommer att vara till stor nytta i KemI:s arbete för en giftfri vardag, och jag ser den som ett viktigt bidrag till Sveriges internationella kemikaliearbete i framtiden, säger Nina Cromnier, KemI:s generaldirektör.

Efsa har öppnat en kundtjänst som ska hjälpa företag och andra som har frågor kring de utvärderingar myndigheten gör av bland annat hälsopåståenden och olika ämnen.

Det kommer allt fler ansökningar om EU-godkännande av olika slags reglerade produkter, ämnen och hälsopåståenden. De nationella behöriga myndigheterna, exempelvis Livsmedelsverket, vidarebefordrar dessa ansökningar till EU-kommissionen och till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, för vetenskaplig utvärdering.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har nu öppnat en kundtjänst för alla som har frågor om dessa utvärderingar. På Efsas webbplats finns information och det går också att ställa frågor om juridiska och tekniska krav i samband med utvärderingarna.

Ytterligare upplysningar:
Om kundtjänsten på Efsas webbplats